Innan jag börjar vill jag bara säga att denna
text inte är menad att såra eller
göra någon arg, jag vill bara skriva allt
jag tänker nu så att jag kan lägga det bakom mig.

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
varför måste jag vara en sån mes?
ja har ju gillat honom sen 3:an och flera gånger har
jag ju velat men de blir inte av.
vad håller jag på med igentligen!
de är la bara att gå fram och fråga, känner han likadant
så är ju de helt underbart och om inte så är de
ju inget att göra åt. bara för att jag gillar honom
behöver han inte gilla mig. han kanske faktist är kär i
sin flickvän.
livet är bara skit just nu,
varför har jag inte lika bra självförtroende som alla andra?
jag är la lika bra eller?
men om han skulle känna likadant som mig så
skulle han nog inte sagt ja till alla andra, eller?
men alla våra härliga stunder, alla blickar.
betyder dom ingenting?
varför kunde livet inte va som på film eller
som en låt?
"I want you to want me" "I need you to need me..."
sen e de klart.
just nu känns det mer som
"de e så synd att du e så söt..." eller
"I would die for you baby, but you won't do the same..."
jag önskar bara att han skulle fråga mig...

alla värkar ha ett bättre liv än mig just nu
men som tur är så har jag bra människor omkring mig
som hjälper mig in på andra tankar,
en underbar familj som man kan luta sig emot
och mina aldra bästa vänner som jag alltid kan lita på.
bara så ni vet,
JAG ÄLSKAR ER! <3


                                                           =)(=